Fredag 6 november teorilektion Torsdag 19 november ska ni vara förberedd att skriftligt svara på dessa frågor
1. Hur kan du förebygga (förhindra) att skador uppstår? Ge flera exempel- förklara hur du kan förhindra skador på olika sätt. 2. Ge exempel och förklara skillnaden på en akut skada och en belastningsskada. 3. Hur hjälper du en kompis som stukat sin fot? (ta hjälp av ordet PRICE) 4. Ge exempel på en bra uppvärmning till en valfri sport. - vad ska du tänka på och varför?
-ge exempel på aktiviteter/rörelser 5. Vad ska man tänka på när man tar fram/bort tyngre redskap.
6. Ge exempel på hur du kan träna din kondition. Varför är det bra att träna sin kondition? 7. Ge exempel på hur du kan träna din styrka. Varför är det bra att träna sin styrka? 8. Ge exempel på hur du kan träna din rörlighet. Varför är det bra att träna sin rörlighet?
Förebyggande av skador
Sammanfattning av filmen:
Skaderisker och skadeförebyggande
Du kan förhindra att skador(symtom/värk)
uppstår genom
Uppvärmning
Rätt utrustning
Rätt teknik
Fairplay
Koll på sin omgivning
Akut skada här och nu
ExStukningBenbrott
Belastningsskada fel teknik
under längre tid
ExBenhinneinflamation "Musarm"
P rotectionskydda
R estvila
I cekyla
C ompressiontryckförband(viktigt!!!)
E levationhögläge
Bära och lyfta
BÖJ PÅ KNÄNA, INTE RYGGEN
När du ska lyfta något
tungt från golvet är det
viktigt att du använder
dig av benmusklerna i första hand.
RÄTT! Böj på knäna.
Lyft sedan med ryggen i
neutral position hela vägen.
FEL! Undvik att lyfta med
raka ben och böjd, krummad rygg – en sådan hållning kan skada ryggen.Undvik att
böja och/eller vrida ryggen vid lyft, flytta istället fötterna.
Varför ska man ha
uppvärmning?
Kroppen behöver tid på
sig att ställa om sig från vila till arbete. Uppvärmningen gör kroppen redo för
huvudaktiviteten och förebygger därmed skador.
När vi värmer upp ökar
temperaturen i kroppen och vi kommer att prestera bättre. Den höjda kroppstemperaturen
leder till att träningslusten ökar och prestationsförmågan förbättras.
Cirkulationen i kroppen
kommer igång ordentligt och muskler och
leder blir mer
elastiska och tåliga. Reaktions- och koncentrationsförmågan förbättras.
Hur värmer du upp?
Uppvärmningen börjas
med att aktivera de stora muskelgrupperna (armar, ben, buk och rygg),
exempelvis att jogga, dansa och hoppa hopprep. Man börjar lugnt och ökar tempot
efter hand. I den avslutande delen av uppvärmningen bör man värma upp de
muskelgrupper som man ska använda mycket i den huvudaktivitet som följer.
Avslutningsvis gör man
lätta töjningsövningar.
Uppvärmningen bör minst
vara i fem till 10 minuter lång. I skolan
måste man ibland av
tidsskäl ha relativt korta uppvärmningar.
Vid krävande
huvudaktiviteter måste man ha en längre uppvärmning än
före ett lättare
träningsprogram.
KONDITION
Kondition är kroppens förmåga att utföra ett långvarigt arbete.
Hur du orkar utan att bli trött.
Starkare hjärta
STYRKA
Styrka är musklernas förmåga.
Övningar som gör oss starkare.
Hur stark du är.
Starkare muskler gör att vi orkar mer och minskar skaderisken.
Orkar mer i vardagen och i sin idrott.
RÖRLIGHET
Alla typer av kroppsrörelser.
Hur smidig du är.
God rörlighet ger bra kroppshållning, känner dig mindre stel,
Förbered er för att skriftligt kunna svara på dessa frågor fredag 16 oktober
1.Vad är puls?
2.Varför ökar pulsen när du anstränger dig?
3.Vad är hälsa?
4.Vad betyder fysisk förmåga?
5.Vad påverkar vår fysiska förmåga?
6.Ge exempel på fysiska aktiviteter.
7.Varför är det bra med fysiska aktiviteter?
8.Ge exempel på hur du kan träna din kondition.
9.Beskriv hur det känns i kroppen när du tränar kondition.
10. Vad behöver din kropp för att må bra och varför? (tänk på er hälsokarta)
Utveckla dina svarpå fråga 2, 7 och 10.
Ett tips när du vill utveckla ett resonemang
är att använda dessa begrepp:
därför att/ för att , det leder till ,på grund av ,eftersom
Sammanfattning av filmen
-Varför hälsa och att förebygga skaderisker samt begreppen hälsa och fysisk förmåga
Hälsan är hur vi mår.
Mindre hälsa <-----------------------------[Symbol] Mer hälsa
Till stor del bestämmer du själv hur du vill må och hur din hälsa ser ut, men ibland händer det saker som är svårare att göra något åt.
Fysiska hälsan påverkas av kost, kondition, sömn, vikt, rörelse, beröring, tobak/droger om du är frisk
Psykiska hälsan påverkas av vilja, tålamod, glädje, självbild, förhållningssätt, kunskap och spänningsnivå.
Sociala hälsan påverkas av vänner, familj, konflikter, relationer, trivsel, trygghet och stöd från andra.
Fysisk förmåga är vad kroppen klarar av
Hur snabb man är
Hur långt man orkar springa utan att bli trött
Hur stark man är
Hur smidig man är
Fysisk aktivitet påverkar vår fysiska förmåga. Vi utvecklas inom det vi tränar
Sammanfattning av filmen
-Fysisk aktivitet och konditionsträning
Fysiska aktiviteter är all aktivitet som ger energiförbrukning.
Ju mer vi rör oss förbrukas mer energi.
Bra med fysiska aktiviteter för att det leder till en bättre hälsa att vi mår bättre
Mindre risk depression
Ökad inlärningsförmåga
ökad självkänsla
mindre stress
starkt hjärta
starkare immunförsvar
bättre kondition ork
gladare (endorfiner)
minskad risk hjärt-kärlsjukdomar-diabetes
ökad balans, kroppskontroll
Maxpuls- arbetspuls-vilopuls
Bra med kondition i aktiviteter där vi rör hela kroppen.
Konditionsträning är övningar som får andning och puls att öka.
Motion rörelse i vardag
Träning ngt du vill bli bättre på
Inandning-lungor-hjärta-blod/syre-muskler- hjärta-lungor-andas ut koldioxid
Syresättning av muskler så musklerna kan röra sig
Vid konditionsträning starkare hjärta- ökad slagvolym
Musklerna blir bättre på att använda syret
Hjärtat Puls
Puls är ett mått på hur många hjärtslag hjärtat slår varje minut
Vilopuls är den puls man brukar ha när man vaknar och när man har vilat länge.
Vilopulsen är ett mått på hur god kondition man har. När du motionerar ofta slår hjärtat långsammare i vila (vilopuls).
Hjärtat, lungor och blodet ser till att kroppens alla delar får syre och näring så att musklerna kan röra sig.
Luften kommer in i kroppen genom näsan eller munnen, ner i luftrören och in i lungorna. Det är i lungorna blodet hämtar upp syre ur luften och skickar det ut i kroppen med hjälp av hjärtat. Det är i lungorna som blodet släpper av koldioxiden som ska andas ut från kroppen.
Hjärtat är en jättestark muskel som pumpar blodet utan stopp. Hjärtat arbetar hela tiden, även när du sover. Ditt hjärta är en muskel och precis som andra muskler blir det större och starkare av träning. Det är hjärtats pumpande som du kan känna som pulsen.
När kroppen jobbar hårt måste hjärtat pumpa blod till musklerna snabbare, hjärtat slår då fortare och andningen bli snabbare. Det är för att mer syre ska komma in i blodet och ut i musklerna så att de orkar jobba.
Konditionsträning ex löpning, simning och dans tränar både hjärta och lungor.
Ju starkare ditt hjärta är, desto färre gånger behöver det pumpa för att effektivt få runt blodet i din kropp.